1. Ge exempel på krafter och när de behövs
2. Identifiera olika krafters riktning och storlek.
3. Redogör för sambandet mellan massa och tyngd och för
enheterna kilogram och newton
4. Redogör för månens och jordens dragningskraft
5. Vad är hävstång och när används den
6. Vad är dynamometer
7. Vad är tyngdpunkt
8. Vem var Isaac Newton
9. Redogör för sambandet mellan tryck, kraft och area.
Vilka enheter finns för tryck
10. Varför använder man snöskor
11. Redogör för lufttryck, övertryck, undertryck och
vakuum. Ge också exempel
12. Vad är en barometer
13. Vad händer med en instängd gas om man höjer
temperaturen på den?
14. Uppgifter
Ge exempel på
krafter och när de behövs
Tyngdkraft:
Tyngdkraften påverkar all materia (sånt som finns och
väger något) på jorden. På så sätt hålls vi människor
kvar här på jorden och svävar inte iväg. På samma sätt
som ett föremål dras mot jorden dras även jorden mot
föremålet.
Andra krafter:
Muskler, motorer och magneter kan också skapa krafter.
Friktionskraften är den kraft som håller emot då man
släpar exempelvis en låda på marken.
Identifiera olika
krafters riktning
Man anger kraft med pilar. Ju större kraft desto
längre pil. Man kan även skriva ut hur stor kraften
är. Kraft anges i newton (N). En kraft hålls alltid
emot av en motkraft.
En kraft kan vara riktad i andra riktningar också. Här
ersätts två krafter med en kraft på 70 N. De streckade
linjerna är gjorda som hjälp då man ritar in den
ersättande kraften.
Redogör för sambandet mellan massa och tyngd och för
enheterna
kilogram och newton
Massan hur mycket materia ett föremål består av.
Massan anges i kilo (kg). Massans tyngd är
dragningskraften mot jordens centrum. En viss massa
har alltså en viss dragning mot jorden.
F = kraft eller tyngd (enhet anges i Newton (N))
m = massa (kg)
g = tyngdkraftskoefficient (m/s2) = 10 m/s2 på jorden
(Jupiter har ung. 25 m/s2)
Räkna med ovanstående formel ut hur stor tyngdkraft
just din massa har på jorden.
Redogör för månens och jordens
dragningskraft
Alla massor har dragningskrafter på varandra. Jorden
påverkar exempelvis månen med en viss dragningskraft.
Samma dragningskraft påverkar även månen jorden med.
Det är alltid en kraft som håller emot, annars skulle
ju månen slungas ut i rymden. Denna typ av kraft
kallas gravitationskraft.
Vad är
hävstång och när används den
Med hjälp av en hävstång kan man flytta stora stenar.
En växellåda i en bil bygger också på
hävstångseffekten. Små kugghjul drar större kugghjul
vilket ger större kraft.
Vad är
dynamometer
Med en dynamometer mäter man krafter.
Ju större kraft kroken dras ned, desto större kraft
visas på den graderade skalan som finns på röret. Ta
fram en dynamometer och testa vilka krafter som kan
uppstå. En dynamometer är ofta även graderard i gram
(en massa).
Vad är
tyngdpunkt
Ett föremåls tyngdpunkt är den punkt där man kan säga
att all dess massa är samlad. En järnkula har sin
tyngdpunkt i mitten. Då man Balanserar en blyertspenna
på fingret har man tyngpunkten alldeles ovanför
fingret, fast i mitten av pennan. Nedan visas
tyngdpunkter i två figurer. Lägg märke till att även
om figur 1 är en cylinder så är dess tyngdpunkt mitt
inne i volymen.
Figur 1 Figur 2
Om man välter en geometrisk figur vandrar tyngdkraften
från tyngpunkten snart utanför stödytan. Då detta sker
välter föremålet av sig själv. Ställ ett mjölkpaket på
ett bord och börja luta det ända tills det välter av
sig själv. Just då har tyngdpunkten hamnat utanför
stödytan.
Vem var Isaac
Newton
Isaac Newton levde i England från 1643-1727. Han
studerade tyngdkraften och namngav enheten för kraft
(Newton). Det sägs att Newton började undersöka
tyngdlagarna då han såg ett äpple falla från ett träd.
Redogör för sambandet mellan tryck, kraft och area.
Vilka enheter finns för tryck
P = Tryck (enhet: Pa el. N/m2)
F = Kraft (N)
A = Area (m2)
Enheten för tryck är Pa (Pascal). Vidare anges tryck i
"bar", "atmosfärers tryck" och i "millimeter
kvicksilver". Tryck betyder alltså att en viss kraft
fördelas på en viss area.
Varför använder man
snöskor
En människas tyngd hålls emot av en kraft med samma
storlek som verkar underifrån och upp mot fotsulorna.
All tyngd fördelas på fötternas area. Om arean är
större innebär det att trycket mot underlaget blir
mindre. På så sätt sjunker en människa med snöskor
inte ner så djupt i snön. Se formel ovan. Sätt in en
större area i formeln och se vad som händer med
trycket.
Redogör för
lufttryck, övertryck, undertryck och
vakuum. Ge också exempel
Lufttryck:
Luften (bl.a. kvävgas, syrgas, etc.) som finns ovan
jord har en viss massa. Massan har en viss tyngd på
jorden. Luftens sammanlagda tyngd över en kvadratmeter
på jordytan gör att det bildas ett tryck här. Detta
tryck kallas en atmosfärs tryck eller en bar. En
atmosfärs tryck tynger lika mycket som en tio meter
hög vattenpelare. Så här stor är en atmosfärs tryck
omräknat i Pa?
En atmosfärs tryck eller en bar är enligt ovanstående
beräkning 100000 Pa.
Övertryck
Om man pumpar in luft i en sluten plåtburk ökar
lufttrycket i plåtburken. Trycket i burken är större
än utanför. Man säger att det råder ett övertryck i
plåtburken.
Undertryck
Om man istället suger ut luft ur en sluten plåtburk
råder det ett lägre tryck inne i burken än utanför.
Man säger att man har ett undertryck i burken.
Vakuum
Pumpar man ut all luft ur en plåtburk så att det inte
finns någon luft kvar säger man att man har vakuum i
burken. Ute i rymden finns ingen luft alls. Detta gör
att vi har ett konstant vakuum i rymden.
De Magdeburgska halvkloten
Otto van Guericke (år 1654) gjorde en berömd
uppvisning. Han tillverkade två halvklot i metall som
precis passade in i varandra. Otto uppfann en luftpump
så att han kunde pumpa ur luften ur det bildade
klotet. Åtta hästar kopplades till ena halvklotet och
åtta hästar till det andra. Därefter fick de försöka
dra isär klotet. Den undertryck som bildats i klotet
var så stort att klotet inte delade sig trots alla
hästkrafter. Anledningen till att kloten inte delade
sig var att lufttrycket utanför kloten var större än
inne i klotet. Luften utanför klotet tryckte ihop
klothalvorna med så stor kraft att de ej delades. På
så sätt kan det visas att det lufttryck vi vistas i är
ganska stort.
Vad är en
barometer
En barometer mäter lufttryck.
Vad händer med en instängd gas om man höjer
temperaturen på den?
Har vi istället haft en ballong som värms upp, skulle
ballongens ökade innertryck leda till att ballongen
skulle bli större. Tänk på att det alltid är ett
mottryck som håller emot då ballongen blir större.
Uppgifter
1. Räkna ut hur stor tyngdkraft just din massa har på
jorden?
2. Ställ ett mjölkpaket på ett bord och börja luta det
ända tills det välter av sig själv. Gör på samma sätt
då mjölkpaketet ligger ner. Hur skall du göra för att
få fram tyngdpunkten?
3. Ta fram en dynamometer och testa vilka krafter som
kan uppstå?
4. Ge exempel på var vi har övertryck respektive
undertryck?
De naturvetenskapliga grundkurserna för högstadiet är skrivna av Lars Helge Swahn. Kurserna är utvecklade under 9 års tid och har använts för höstadiets åk 8 och 9. De är ämnade att ge snabbt eleven en övergripande bild om respektive arbetsområde. För LPO 94 täcker kurserna nivån G och ger även viss information för betyget VG.
Copywrite NGU, Northern Pontifical Academy 2018 (A.I.C.)